Författare: Danielle Steel
Originaltitel: Matters of the heart
Förlag: Damm
Sidantal: 319
Utgiven: 2012-10
Betyg: 1 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Vad gömmer sig bakom den perfekta fasaden?
Fotografen Hope Dunne lever ett stillsamt liv i sin loftlägenhet i New York. Hon letar varken efter kärlek eller spänning, men när hon flyger till London för att fotografera en framgångsrik författare hittar hon båda delarna.
Författaren Finn ONeill är en stjärna - världsvan och charmig. Han faller pladask för Hope och uppvaktar henne som hon aldrig har blivit uppvaktad förr. Hope sveps med i en romantisk dröm och när Finn bjuder in henne till sitt ståtliga irländska gods tycks bilden komplett. Men snart uppstår sprickor i fasaden. Oskyldiga lögner växer sig större, Finns svartsjuka tar sig våldsamma uttryck, och Hope upptäcker att hon faktiskt är rädd för mannen hon älskar. Det är något i Finns historia som inte stämmer, och för att ta sig ur hans grepp måste Hope ta reda på vad."
Min kommentar:
Danielle Steel målar upp en kvinna som är så perfekt i alla avseenden, så vacker, fantastisk, framgångsrik och förstående att jag inte vet var jag ska ta ivägen. För herregud, alla människor har brister! Och snart kommer jag på vad det är, hon är dum i huvudet. Ja, jag är ledsen att säga det men det finns ingen anledning att gå på tå kring det hela. Det finns helt enkelt inget snällt sätt att säga det.
Den här tjejen, Hope, blir tillsammans med Finn och har överseende med alla hans idiotiska påhitt. Allt från hans stalkerliknande beteende i början till att han tvingar henne att bli gravid och att isolera sig med honom. Från första sidan som jag hör talas om honom så ogillar jag honom skarpt, jag följer inte alls med i romansen som Hope känner, jag ser bara hans brister och tycker att hon är dum som inte ser det.
Det hade kunnat fungera för mig med berättelsen om inte det hade stått i början av boken att "En sociopat är en människa som förgör dig, utan hjärta, utan samvete, utan att ens tänka sig för [...]". Så man vet helt enkelt att han kommer att vara ett svin innan berättelsen ens har börjat.
300 sidor säger jag bara. Med resande, jobb, relation (i singularis mestaldels) och psykisk ohälsa. För att klara av att läsa ut boken var jag tvungen att hoppa över en hel del sidor och bara läsa det viktigaste. Det var helt enkelt så utdraget och.. ja dåligt faktiskt.
Boken, tror jag, hade kunnat ha potential, men det är så mycket som blir förstört! Som blir utdraget och som inte går att relatera till. Jag hade haft mycket mer förståelse för Hope om man hade gjort lite som Kinsella gör med kvinnorna i sina böcker, alltså förser dem med en del brister så att de verkar mer mänskliga.
Och (spoiler) : Hur kunde han vara låta henne gå? Så besatt som han var borde han väl ha följt efter henne och gett henne ett helvete? Vad hindrade honom? Men nej, där tog historien bara slut. Det kändes inte det minsta trovärdigt...
En liten språklig fundering, säger man att man bor i Irland eller på Irland? Jag skulle säga på, men i boken säger de i, det är bara något som kan störa mig lite.
Nej, jag rekommenderar verkligen inte den här boken alls. Inte till någon (såvida man inte är ute efter att totalsåga en bok). Ledsen Steel! Den förra var bra, men den här var en flopp.
Vill du ändå bilda dig en egen uppfattning så finns boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar