Walking disaster - Jamie McGuire

Titel: Walking disaster
Författare: Jamie McGuire
Originaltitel: Walking disaster
Bindning: Häftad
Sidantal: 433
Förlag: Simon & Schuster
Utgiven: 2013-04
Betyg: 4 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Set in the same time-frame as Beautiful Disaster, now we hear the story from Travis' point of view. Travis lost his mother at a very young age, but before she died she taught him two important rules...Love hard. Fight harder. Growing up in a family of men who like to gamble and fight, Travis Maddox is a tough guy. Known for his bad reputation with women, and feared for his incredible fighting skills, all the boys want to be him, while the girls simply want him...Abby Abernathy is the first girl to treat him the way he feels he should be treated, with dislike and disinterest. It is her lack of interest that sparks his determination to win her round. Will the invincible Travis 'Mad Dog' Maddox be defeated by a girl?"

Min kommentar:
Pust! Jag är alldeles känslomässigt slut efter att ha läst den här boken! Precis som med Underbara helvete så rycks man med i historien på ett sätt som jag bara brukar hitta hos YA-böcker.
Men detta är inte riktigt en undomsbok, semivuxen? Jag vet inte, den verkar inte passa i några redan befintliga kategorier. Bra är det i alla fall.

Bra säger jag, men jag har en varning, något som jag skrev om redan för ett par dagar sedan när jag var halvvägs igenom boken:
"Sedan ligger Walking disaster på tur, efter jag läste Underbara helvete så kände jag att jag var tvungen att läsa den här också. Men jag måste säga att jag är lite skeptisk, visst den är asbra, MEN jag har lite svårt att förstå hur en kvinna ska kunna berätta hur det fungerar i en mans huvud. Hittills är det en hel del negativt kring Abby följt av "... but that's kinda hot". Känner mig lite skeptisk. McGuire tog sig an något som jag är osäker på om hon kan skildra på ett trovärdigt sätt. Jag menar, väljer man att skriva på omslaget att NU ska man minsann få veta hur ALLA killar tänker, så har man tagit på sig ett stort ansvar.
Förstår ni vad jag menar?"

Boken har en tendens att bli lite stereotyp, och epilogen ska vi inte ens prata om. Den hade man kunnat strunta i så som den var. Visst, jag saknade ju en epilog i Underbara helvete och nu fick jag ju en. Men detta var inte riktigt det jag hade tänkt mig, det blev bara lite för mycket. 

Och jag tycker att boken igenom känns lite stereotyp, jag vet inte om killar/män verkligen tänker/fungerar sådär? Jag ifrågasätter lite (som jag även skrev om för några dagar sedan) hur McGuire kan veta hur det funkar i en mans huvud. Ja bit inte huvudet av mig nu, jag vet att många män skriver ifrån kvinnans synvinklar och tvärt om. Men alla går inte ut med "Find out what men REALLY think" på omslaget. Det ger det hela en betydande skillnad kan jag tycka. Sedan kan man gå vidare och fundera över om vi verkligen är så olika och så vidare och så vidare. 

Boken är bra och medryckande, och jag gillar verkligen att få se den andra sidan av historien. Speciellt eftersom det inte var så länge sedan jag läste den första versionen. 

Rekommenderas med en liten varning får man väl sammanfatta det hela som, min recension låter hårdare än vad jag tänkt men vissa böcker har uppenbara punkter öppna för diskussion och då kan jag inte låta bli att vidarebefordra det. 

Finns på CDON, Bokus och Adlibris.