Jag hörde honom briljera med sina fantastiska berättaregenskaper på en författarkväll och blev helt såld, detta är resultatet. Jag sträckläste mig igenom boken och kände någonstans att "Nu har Jan (huvudpersonen) gjort allt som man bara kan göra fel, det kan knappast bli värre för honom".
Men gissa vad? Det kunde det.
Boken handlar i grund och botten om Jan, om hans barndom och hans vuxna liv. Han har hemligheter som han vill berätta men inte vågar och en längtan efter Rami. Kvinnan eller flickan som ändrade hans liv.
Han har gjort dåliga val i livet ibland, men egentligen är det inte hans fel eller hur? Folk var ju elaka mot honom. Och kanske förtjänade han det (enligt honom själv).
Spänningen byggdes upp och ibland kände jag mig riktigt fångad. Men bara ibland.
Johan! Du har ett mentalsjukhus med hemliga gångar och barn i huset bredvid! Det fanns så många fler möjligheter! Så många med chanser till högre spänning!
Inte bara det. Slutet är en ren besvikelse, egentligen är det inte ett slut utan mer en öppning för en potentiell tvåa. Man får ju inte veta hur det går eller vad följderna blir alls, vilket är jobbigt. Här har man hängt med i en hel bok och så får man inte mer än så. Nää, inget vidare.
En helt okej bok men inget som föll mig i smaken direkt. Kanske läser jag något mer av Theorin i framtiden, men inte som det ser ut just nu. Jag är faktiskt lite besviken.
Inbunden 189 kronor - klicka här
Nedladdningsbar MP3 155 kronor - klicka här
CD-bok 234 kronor - klicka här
MP3 på CD 179 kronor - klicka här
E-bok 162 kronor - klicka här
Storpocket 94 kronor - klicka här
Pocket 44 kronor (släpps i juni) - klicka här
Jag har läst hans andra böcker och tyckte mycket om dom den här fick lite platt fall. Goda förutsättningar men allting bara blir helt fel och för mycket. Löken på laxen på grädden på moset. Slutet var ju bara helt flippat. När boken var slut kände jag mig urvattnad och tom. Inte på ett bra sätt.
SvaraRaderaEller hur! Måste kanske ge hans andra böcker en chans ändå, men man känner sig inte så sugen på mer efter att ha läst den här.
RaderaEfter att ha läst hans tidigare "Ölandsböcker" som jag gillat både innehållsmässigt och språkligt blev den här en besvikelse av stora mått. Hafsigt skriven med saker som inte synkar i berättelsen; som när de är i skogen med Lodjursbarnen och går tillbaka till dagiset en bra stund efter halv fyra. I något kapitel senare tar huvudpersonen sin välbehövliga paus tio i fyra, och då är de ju knappast ens tillbaka med barnen. Personbeskrivningarna så tunna jämfört med dem han har i de andra böckerna och precis som ni andra tycker, så blev slutet ett ytterligare jaha. Kanske skrev han boken för att han behövde pengar eller för att förlaget ville ha en bok att kränga.
SvaraRaderaMen, för allt i världen, läs hans första böcker - där berättar han på ett sätt som fångade åtminstone mig.
Heli