Filmatiseringen visade verkligen vad jag också upplevde i boken, att Catherine är en sadist och att Heathcliff är masochist. I alla fall när han är med Catherine, men han utvecklas sedan till att bli en fullskalig sadist han också.
Med sadist menar jag någon som njuter av att plåga, och masochist någon som njuter av att plågas.
Något som jag tyckte var synd var att man tog bort slutet. Att allt berättades ur ett annat perspektiv kan jag leva med (det var faktiskt uppfriskande), men att ta bort ett slut som gör att man kan lämna boken/filmen med en bra känsla? Inte riktigt okej tycker jag.
Men tillbaka till det som faktiskt var med i filmen, jag tycker rollbesättningen var helt rätt, bättre hade man nog inte kunnat få det. Och alla dessa känslor, när lärjungen blir mästaren och när den manipulerande själv blir manipulerad, för att inte tala om kärleken som spirade ur en sådan relation. Det är bra gjort att få ut de känslorna genom en skärm.
Jag var inte något fan av boken, filmen var bättre men jag kommer nog inte se den igen. Orättvisor finns det nog av här i världen ändå.
Har inte sett den här, men nu blev jag sugen på att göra det! Vet inte riktigt om jag älskar eller hatar boken (eller både och) så blir intressant att se vad jag tycker om filmen.
SvaraRadera